Play Me´s och min historia

Tänkte berätta om hur jag fick henne och hur jag har tränat henne under dessa år jag har haft den och vilka fram och motgångar vi haft!
Play Me kom till oss som treåring. Hon va väl rättså vild och spralig... Hon blev lätt stressad och kunna absolut inte alls stå still! När man skodde henne så ryckte hon och kasta sig!! Pappa som skodde våra hästar lärde henne vad som innebar när man skodde och efter lite om och men och hårt jobb så ser man verkligen resultat! Hon står nu som ett ljus. Lyfter bakbenen när man säger ''hov''.
Sen när de kom till körningen så var hon väl mer vild än tam! Hon kunna inte stå stilla när man tog i tömmarna så börja hon rycka å slita i dem och kasta med huvudet och försökte verkligen göra allt för att vi skulle ge efter! Kolla ju upp munnen och provade olika bett på henne men de gick inte så mycket bättre men nån av de andra beten så vi körde på med de tvådelade betet som travhästar brukar ha. Hon fortsatt ju med att kasta och vad hon nu höll på med. Men efter att ha kört henne regelbundet i några månader så sluta hon lite med de!
Men sen när hon började få upp farten och vi började starta henne så vart hon helt galen när man trava snabbt! Hon tog verkligen i som om de va nån som jagade henne!! De va verkligen obehagligt! Jag körde ju inte men pappa körde och ja var ju med och åkte några gånger och jag kommer ihåg de som om de skulle ha varit i går!
Men i alla fall så var hon typ halvt galen... Men de va bara när de började gå snabbt sen när man skritta och jogga med henne så gick de bra!
Men sen när var 7 kanske? Å började bli mer och mer häst van så upptäckte jag en väldigt gosig och mysig sida av henne! Jag började mer och mer ryckta henne och gosa med henne... Hon stog verkligen i stallgången och NJÖT! Pappa låg på höbalarna och sov och jag stog bara och ryckta och höll på med henne i timmar! Om hon skulle ha kunnat så skulle hon säkert kunna lagt sig ner!!
Så småning om började jag leda henne och satt även på hennes rygg några gånger.
1-2 år senare så började jag smått köra henne, pappa va ju såklart med men fick köra henne i skritt och jogga henne lätt. Upptäckte även där att hon kan bli mjuk i munnen bara man inte var allt för hård men man hade fortfarande en bra kontakt!
Hon var verkligen underbar bara man fick rätt uppfatting och verkligen kände henne!
Jag börja följa mer och mer på trav som hästskötare och tog hand om henne före traven då jag gjorde henne fin och fläta henne och efter traven då jag duscha som hon verkligen hata!!
Efter att hon hade varit ute på banan och värmt och stod inne i stallet med alla saker på och ett täckte på de så satt jag med henne där i stallet. Satt bara och tittade på henne.. Ibland var de som hon sa tack när jag tittade på henne och hon tittade mig. Dom varma blickarna var en obskrivlig känsla! Hennes stora svarta ögon va som diamanter. Hon fortsatte och tävla under 2006 och jag var med henne. När tävlingarna började 2007 så tävla hon och jag följde som vanligt med henne och och tog hand om henne hemma och så...
På midsommaren så var hennes ägare på Klippan och jag var med mamma och pappa där. Jag såg att pappa stod och prata med han så jag sprang dit. Pappa presentera mig för han. Nästa dag under midagen så frågade pappa mig om jag vilja ha Play Me... jag blev ju såklart chockad!! För då vilja hennes förra ägare ge henne till mig bara för att pappa sa att jag hade tagit hand om henne och så. Och ja sa ju såklart ja!! Då var jag överlyckig!!!!
Hon forstatte och tävla och jag gjorde de vanliga med henne. Hon sprang in 100 euro till mig en gång och de kommer jag ihåg så jäkla bra! Men sen måsta vi sluta för hon började galoppera i kurvorna för hon hade problem med sitt vänster bakknä så vi la av med henne men hon hade hålit på med trav i 3-4 år då. Under vintern så kom två tjejer och börja rida hos oss och de började med att rida Play Me och hon va väl rättså pigg eftersom hon inte kördes längre då. Jag va aldrig med när de red hon... men sen efter ett halv år så sluta de komma och hon blev bara att gå i hagen.... Jag satt några gånger på henne men jag tog ju även hand om henne då också! 2008 så blev hon dräcktig med Rotation. (skriver om han i ett annat inlägg) 2009 skulle hon få föl hon fick fölet dagen efter hon fylde år. Hennes föl var verkligen inte rädd för människor! Den kom fram till mig i boxen direkt då jag gick in... Play Me lätt henne göra de. Fölet blev ett sto och var verkligen ett fint föl och va stort.
Men nästa dag mådde fölet inte alls bra. De bara låg och låg i boxen... Tage, jag och pappa försökte få de upp på benen för att dia men de bara ramla ihop igen.. Vi ringde efter veterinären som gav henne dropp och hon tog två brukar på 1 timme och de skulle i vanliga fall ta 2 timmar.... Vi satt massor med filat på henne för hon hade feber typ. Jag får till stallet flera gånger om dagen. Vi fick mjölka Play Me för att fölet skulle få mat. När jag kom till stallet gnäga båda två åt mig och kunna sitta i halmen med båda två utan problem! Vi fick ringa veterinären på kvällen ingen som satt in nån slang med nån olja i för att henne tarmar skulle bli fria fall om hon skulle ha nån förstopning. Hon försökte ställa sig upp med de gick inte alls. När mamma, pappa och jag skulle fara och ge mjölk på natten åt henne så låg hon död... vi lät henne ligga där under natten sen nästa dag så begravde vi hon och mamma och jag gjorde hennes grav fin.
2010 så träffa jag Amanda som tog med Emma och vi började rida in Play Me. Hon kunna inte stå stilla hon bara slet i tyglarna och sket i den som satt där uppe. När man skulle ha henne att gå fram så gjorde hon värsta rivstarten och ryckte i tyglarna. Om man tog i tyglarna blev hon på tårna och börja studsa... Hon va mer vild än tam då...
Under den vinter träna jag varje dag NH (Natural Horsemanship) Till en början så gick hon på en och strunta i en... Men till slut så blev hon jätte duktigt och fick respekt för en! Sen på våren får och till Sverige för at betäckas igen med Rotation. Hon kom hem och vi började rida henne ut tillsammans med Luck. Amanda och jag turades om att rida på de och de gick jätte bra!! Vi hade sjukt kul tillsammans. Fortsatte att träna NH med henne... Men under januari 2011 så kasta hon fölet... De låg död i ladan en morgon...
Men hon blev riden jag höll på med NH. Under våren så fick jag börja rida ut själv på henne och jag var ju väldigt skeptisk i början med de gick super Hon var hur lugn som helst!! Började ställa mer och mer kvar inom NH! Sen i slutet av sommaren så blev hon skaddad i båda böjsenorna fram... Då fick hon stå i en månad och jag var ner varje dag och smörjade hennes ben 2 ggr. Började skritta henne... skrittade i två månader innan jag började trava med henne. Använde och använder benlidor. Nu så kan jag galoppera och hoppa ned så benen mår bra.
Nu tackvare all NH så kan stå hon stå i gången helt lös hon följer mig löst hon följer mig fast hon tycker de är läskiga saker, hon stannar på rösten när jag rider behöver inte använda tyglarna, hon kan stå stilla hur länge som helst nu, hon kan vikthjälper och hon LITAR på mig!!
Hoppas ni förståd något och ser vad som ha hänt under alla år!!!

Kommentarer
Postat av: Rebecca

Ja då, jag förstår. Men jag tror man måste ha varit med om det själv för att förstå. Det är därför jag aldrig har haft lätta hästar: den känslomässiga belöningen över framstegen är ENORM!!! :) Bra jobbat, Alva!

2012-02-29 @ 18:20:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0